Beskrivning
Under 1840-talet kom en båtförbindelse mellan Stockholm och Norrtälje att byggas upp. Ångtrafiken hade brett ut sig i hela Sverige och världen och det underlättade för människor att färdas mellan olika platser. 1846 fick Norrtälje ångbåtsförbindelse med Stockholm med hjulångaren Amiral von Platen. Tog man ett kliv in i Norrtälje under 1800-talet så möttes man av en smutsig ”gyttjestad” där grisarna strosade fritt på gator och torg. Därmed var det troligen inte någon turistsuccé under dessa år. Däremot var det mer smickrande att förknippas som en gyttjestad än vad man kan tro. Stads- och provinsialläkaren Pehr Georg Palmgren hade funnit att Norrtäljeviken innehöll utmärkt badgyttja , Gyttjan skulle var hälsobringande för reumatiker och nervsvaga Eftersom många kom till Norrtälje för att bada var det naturligt att ta ångbåten från Stockholm. Stadens utveckling skulle komma att skjuta fart under 1800-talets senare del och 1900-talets början, inte minst till följd av det mycket speciella kurortsliv som, efter 1844, utvecklades kring bruket av omväxlande varma och kalla bad med behandling av diatomacélera enligt läkaren Palmgrens ordinationer. Norrtälje vart så en världsberömd badort med läkande gyttja inne i Norrtäljeviken och tack vare båtförbindelsen kunde även den läkande gyttjan lätt och smidigt exporteras ut i Europa. Norrtäljes största park Societetsparken anlades under den tiden för att tillgodose badgästernas behov av avkoppling och underhållning. Därför byggdes också en paviljong mitt i parken för underhållning och samkväm. Även i dag nyttjas parken för rekreation, olika aktiviteter och evenemang Det som idag är Societetsparken var vid 1860 ett träskliknande område. Garveriet som låg i närheten använde platsen till att tippa sina sopor. Vid den här tiden har viss pålning och muddring av området påbörjats för att skapa en riktig hamn. 1844 uppfördes det första varmbadhuset i Norrtälje. Detta badhus var troligtvis ganska litet då det redan 1848 uppfördes ett nytt badhus på samma plats. År 1864 övergick badhuset till ett nytt bolag, ”Norrtelje nya badhusbolag” och det stora varmbadhuset uppfördes och stod färdigt 1865. Societetssalongen byggdes 1862 och var samlingsplats för bad- och sommargäster. Bredvid salongen var en mindre societetspark anlagd. Höger om huset byggdes ett lusthus, Trädgårdspaviljongen som sedermera blev ett kafé . Kajen i Norrtäljeviken byggdes 1880 och området som då kallades Katthavet blev utfyllt med muddermassa, parken började så småningom växa fram till sin nuvarande form. Parken anlades för badgästerna så de kunde promenera från Societetshuset ut till badhuset. I societetsparken planterades cirka 70 lindar Kring de diken som fanns på den tiden planterades 300 vanliga svenska granar och några hundra prydnadsväxter Under slutet av 1800-talet lockade badhuset 400-500 besökare per säsong, ibland upp till 1000 personer. Societetshuset revs 1945 för att ge plats åt ett modernt badhus. Badhusets besökare minskade i samband med andra världskriget och 1955 såldes det för 75 kr, och revs samma år.
