Beskrivning
Rian på Klockargården (f d Finngården) i Bingsjö har genom dendrokronologi daterats till 1735 och ska enligt tidigare inventering vara en av de äldsta bevarade riorna i Skandinavien. Byggnaden står enligt uppgift på ursprunglig plats men finns dock ej markerad på storskifteskartan från 1828. Rian är belägen i anslutning till gårdens byggnader och avskiljs genom byvägen som löper dem emellan. Rian är en byggnadstyp som främst förekommer bland finsk-urgiska kulturer. I de skandinaviska skogsfinska bygderna utgjorde den tork- och tröskhus för framförallt svedjerågen, som var en viktig del av hushållningen. Byggnaden placerades ofta- på grund av brandrisken, i utkanten av gårdstunet, men kunde även förläggas till någon annan plats där den hade en ändamålsenlig funktion. Byggnadstypen utmärker sig då den var mycket hög, ibland med en invändig höjd upp till fyra meter. Det var nödvändigt för att kunna ge plats åt det mellangolv av glesa stänger där de fuktiga rågkärvarna placerades. Ovanför mellangolvet fanns ett innertak isolerat med mossa och jord i syfte att bevara värmen i byggnaden. Golven gjordes täta eftersom säden tröskades här. Den välvda rökugnen placerades i ett av hörnen innanför dörren och murades ofta med lera i väggar, ibland också i tak, för att minska brandrisken. För ytterligare minska brandfaran var det dessutom viktigt att använda ved som inte sprakade eller gnistrade som björk eller al. Torkningen pågick ungefär tre dygn varefter rågen togs ned och slagtröskades. Många rior har med tiden kommit att få nya funktioner, i Dalarna och Bergslagen var det vanligt att de brukades som hölador, varför det är sällsynt att ugnarna finns bevarade. Källa: Byggnadsminnesförklaring av ria tillhörande Klockargården i Bingsjö på fastigheten Bingsjö 10:17, Rättviks socken och kommun. 2011-12-14. Länsstyrelsen i Dalarnas län.
