Beskrivning
TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset uppfördes av trä i två våningar. Följande beskrivning av rådhusets tillkomst och förändringar baseras på Hans Algards text "Rådhuset i Vaxholm, En dokumentation med historik och beskrivning" från 1983. Arkitektbröderna Axel och Hjalmar Kumlien som stod bakom ritningarna gav det ett klassicerande formspråk som präglas av symmetri (Algard, 1993). Mot torget framhävdes mittpartiet av en portik med fyra kolonner som bar upp en glasveranda i andra våning. Ovan den kraftfullt profilerade takgesimsen höjde sig en fronton med urverk. Fasaderna kläddes med liggande panel och taket var ett plåtavtäckt valmat sadeltak. I bottenvåningen låg rådsalen, polisstation och häkte med entré från Rådhusgatan och gården. På andra våning låg borgmästarens bostad som hade sin entré vid husets västra gavel vid Skolgatan. På 1920-talet var rådhuset för trångt och man fick hyra andra lokaler i staden för polisen och stadsfogden. 1924 beslutades därför att bygga om och till huset. Arkitekten Cyrillus Johansson anlitades. Han lät göra den grundliga ombyggnad som gav huset det utseende det har idag. Jämfört med bröderna Kumliens version fick det nya rådhuset en stramare karaktär av offentlig byggnad. Mittaxeln bevarades, men huset förlängdes vid båda gavlarna och höjdes en våning. Trästommen repeterades och putsades, de gråmålade fönstren placerades i liv med fasaden. Istället för portik, glasveranda och fronton markeras idag mittpartiet av en marmoreringsmålad pardörr, två runda fönster och en takryttare med tornur och lökformad kupol, och ett öppet klocktorn. Förändringarna i interiören var också stora. Första våningen rymde polisstation och häkten, tjänsterum, expedition och vakmästarbostad. Tredje våningen inreddes till borgmästarens bostad. Rådsalen, som från början låg på första våningen mitt i huset, flyttades till andra våningen och fick dubbel takhöjd. Salen beskriver arkitekten själv i bygghandlingarna: "Väggarna ha limfärgsstrukna putsytor med rundade hörn. Kraftiga fönsterfoderomfattningar bidraga att ge erforderlig tyngd och värdighet åt lokalen. Taket utgöres av ohyvlade bräder med en plafondmålning, allegoriskt framställande staden och dess utveckling, utförd av artisten Filip Månsson. Till rådsalens inredning hör också podium för rådhusrätten och stadsfullmäktiges presidium" (Algard, 1993, s. 5). Sedan 1925 då ombyggnaden var färdig har huset genomgått ytterligare ombyggnader men rådsalen är i stort sett intakt. I taket finns flera deviser målade, bland annat "Gån hit med fridsamt sinne, Härifrån med försonat hjärta". Idag finns fortfarande det höga podiet kvar och de fasta åhörarbänkarna utefter väggarna. KÄLLA: Algard, Hans "Rådhuset i Vaxholm. En dokumentation med historik och beskrivning av rådhuset i Vaxholm" Tekniska högskolans arkitektursektion : Stockholm 1983, Tings- och rådhusinventeringen 1999-05-01,
.png)