MALMÖ RÅDHUS

Beskrivning

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset grundlades 1536 och det tog ungefär tio år att färdigställa. Det uppfördes av tegel i två höga våningar ovanpå en välvd källare. Taket var ett brant tegeltak och gavlarna hade formen av trappgavlar. Fasaden var tämligen osymmetrisk till sin utformning, ingången var placerad på fasadens södra del och fönstren var små och oregelbundet placerade. I källaren fanns en öl- och vinstuga och i bottenvåningens norra del låg Knutssalen, som var helt brädpanelad. Tre kolonner uppbar bjälklagen. På östra sidan fanns en stor spis, vid torgsidan en musikestrad. Så småningom pryddes salen med fanor och standar, krigstroféer och porträtt av kungliga personer, med tiden tillkom även ett flertal kristallkronor, dock inte de nuvarande. I bottenvåningens södra del fanns rum för borgmästare och råd samt byfogden. Andra våningen stod oanvänd ända till in på den svenska tiden, då den blev garnisonskyrka. I slutet av 1700-talet inreddes där rum för handels-, hantverks- och bryggarsocieteterna. Samtidigt med rådhuset uppfördes inne på rådhusgården den så kallade rådstugan, ett 15 bindningars korsvirkeshus, där rättegångsförhandlingarna hölls. Väggarna i rådstugan var klädda med rött kläde och prydda med porträtt och troféer, taket var rikt bemålat. Redan 1599 ansågs rådstugan mindre lämplig som sessionssal och rådhuset tillbyggdes samma år med en mindre flygel åt Kompanigatan, där en sessionssal för rådhusrätten inreddes. Salen var inredd med ett hästskoformat bord och 11 sittplatser. 1611 revs den gamla rådstugan. Efter 1808 och 1809 års krig gjordes en grundlig restaurering av rådhuset. Ritningarna upprättades av Anders Sundström. Taket sänktes, fönstren gjordes större och placerades symmetriskt i förhållande till den kolonnprydda entrén mitt på fasaden och fasaderna putsades. Byggnaden fick en typisk empirutformning. Knutssalarna flyttades upp till andra våningen och försågs med en läktare. En av salarna hade fönster på båda sidor. Den kompletterades med herr- och damsalonger samt kök. I bottenvåningen inreddes sessions- och expeditionsrum. Rådhuset fick inte behålla sin empiriedräkt mer än i ca 50 år. Det om- och tillbyggdes 1864-1869. Wilhelm Klein ritade två nya flyglar och utarbetade även planlösningen. Det är osäkert om Kleins flygel mot Kompanigatan innehåller några rester av den gamla flygelbyggnaden från 1599. Rådhusets nuvarande utformning härrör från en omgestaltning ledd av Helgo Zettervall under 1860-talet. Zettervall som ritade rådhusets fasad och trapphus, strävade efter att ge rådhuset en prägel av holländsk nyrenässans. 1893-94 ritade arkitekten Salomon Sörensens ytterligare två flyglar i gult tegel som byggdes till utefter Kyrko- respektive Kompanigatan. Dessa flyglar, som sträckte sig till Kalendegatan, revs 1958 i samband med att tingsrättens byggnad skulle uppföras. Rådhusets sockel är klädd med granit och sockelvåningen, som idag inrymmer en restaurang, är täckt med rusticerad puts. De båda övre våningarna är klädda med rött tegel. Den nuvarande fasaden fästes ovanpå den gamla 1500-talsfasaden och förankrades i denna. Fasaden är prydd med ornament av nyrenässanskaraktär. Ornamentiken är utförd i en keramikmassa med en yta som liknar patinerad kalksten. Sadeltaket är täckt med koppar. I takfallet har lukarner placerats. Hörnpartierna markeras av pilstrar och två volutformade frontespiser. Även mittpartiet markeras av frontespiser. En större frontespis flankeras av två mindre. I den större frontespisen är en urtavla inpassad och frontespisen kröns av en förgylld bila och vågskål. Varje frontespis innehåller nischer med plats för en byst och en staty. Entrén är centralt placerad på huvudfasaden. Ovan entrén finns en paradbalkong utformad som en öppen karnap. Ytskikten på rådhusets tillbyggnader inåt kvarteret är troligen förändrade vid 1890-talets samt 1950-talet. Interiören präglas helt av 1860-talets restaureringar. Dekorationsmålningarna är utförda av Berggren, Svante Thulin samt August och Edmund Stolz. I det spatiösa trapphuset har taket målats med grotesker. I vestibulen finns takmålningar som bland annat föreställer det gamla stadssigillet, Skånes vapen, tre vågskålar och Malmö stadsvapen. Det som troligtvis har fungerat som rådhusrättens sal är idag en av tingsrättens sessionssalar. Den ligger på bottenvåningen, det vill säga en halvtrappa upp, i byggnadens södra gavelparti med fönster som vetter både mot Stortorget och mot Kompanigatan. Salen är av rektangulär form med ett u-format podium som sträcker sig utmed den fönsterförsedda långsidan mot torget. Rättens och parternas bord täcks ovanligt nog av ett mörkblått tyg med accenter i guld. Två soffor utgör salens åhörarplatser och en praktfull kakelugn står mitt emot podiet. Den mörka bröstningspanelen återkommer i de djupa fönsternischerna. KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1998-09-02, af Rosenschöld, Th. Munch Stadsstyrelse och domstolsväsende i Malmö, Särtryck ur Malmö Fornminnesförenings Årsskrift 1955, Malmö 1955