Beskrivning
Efter en hel del debatt och flera turer kring den nya kyrkans radikala gestaltning påbörjades bygget av Helgeandskyrkan den 23 november 1966. När den kubiskt modernistiska kyrkobyggnaden invigdes på pingstdagen den 2 januari 1968 var det, bortsett från frikyrkorna och krematoriekapellet, den första kyrkobyggnad som uppförts i staden sedan Allhelgonakyrkan byggdes i början av 1890-talet. Namnet Helgeandskyrkan hämtades från den medeltida Helgeandskyrkan som låg strax innanför den södra stadsvallen och som revs 1834. Helgeandshus var under medeltiden en form av sjukvårdsinrättningar eller fattigstugor som fanns i de flesta europeiska städer. Kyrkan ritades av arkitekterna Sten Samuelson och Robert Larsson vid Jaenecke och Samuelson arkitektkontor. Samuelson, som var ansvarig arkitekt för kyrkbygget, fick sin utbildning vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm 194550. Året efter att han tagit sin arkitektexamen träffade han den 23 år äldre arkitekten Fritz Jaenecke. Tillsammans kom Samuelson och Jaenecke att bilda ett av de mest framgångsrika arkitektkontoren i södra Sverige under 1900-talets andra hälft. De blev bland annat inbjudna att som enda svenska arkitektkontor delta i den internationella bostads- och arkitekturutställningen Interbau 1957. Vid utställningen medverkade några av 1900-talets mest välkända arkitekter som Le Corbusier, Walter Gropius, Arne Jacobsen och Alvar Aalto. De två senare kom att bli Samuelsons vänner livet ut. Samma år som kontoret fick uppdraget att rita Helgeandskyrkan tillträdde Sten Samuelson sin professur vid den då nystartade arkitektutbildningen vid Lunds tekniska högskola (LTH). 1970 gick de båda arkitekterna skilda vägar och Samuelson tog över Lundakontoret som bytte namn till Samuelson arkitektkontor AB. Sin professur vid LTH innehade han fram till 1983 då han flyttade till Schweiz. 1991 öppnade han kontoret Sten Samuelson Associates Architects där han var verksam fram till sin död 2002. Sten Samuelsson var en ovanligt produktiv arkitekt. Bland hans verk återfinns bland annat Matteuskyrkan i Malmö, Helsingborgs lasarett, Malmö konserthus och Nya Ullevi i Göteborg. Helgeandskyrkan uppfördes med en fristående kampanil, kubisk kyrkobyggnad och ett lägre församlingshem vid det teglade kyrktorgets östra sida. Kampanilen fungerar både som en symbol för kyrkan och som en entréport till området. Kyrkan murades liksom alla andra byggnader kring torget i hårdbränt helsingborgstegel med rödbrun kulör. Teglet användes konsekvent för alla byggnader kring torget. Arkitektens tanke var att hålla samman centrumanläggningen till en enhet för att de olika funktionerna inte skulle medföra ett splittrat intryck. 1972 installerades läktarorgeln som tillverkats av Mårtenssons orgelfabrik i Lund. 1989 övergavs Hävdaryggens kapell som ritats av Sten Samuelsson några år innan han fick uppdraget att rita Helgeandskyrkan och låg i en källare i Järnåkraområdet. Altarbordet från kapellet flyttades då över till Helgeandskyrkan och sitter sedan dess inmurat i den norra kyrkväggen i kyrksalens främre del. 1990 förklarades Helgeandskyrkan för kyrkligt kulturminne enligt kulturminneslagen (nuvarande kulturmiljölagen). Riksantikvarieämbetet bedömde att Helgeandskyrkan redan då hade så pass höga kulturhistoriska värden att den upptogs bland de 80 kyrkobyggnader av 520, uppförda efter utgången av 1939, som skulle åtnjuta detta skydd. 199293 genomfördes en del förändringar i kyrkorummet. En glasvägg monterades mellan vapenhuset och kyrkorummet, och ett antal bänkrader togs bort för att göra plats för nya körbänkar. Församlingshemmet totalrenoverades efter en fuktskada och byggdes även till västerut mot kyrktorget. Vidare förverkligades arkitektens ursprungliga idé om en vattenspegel på torget.