HAGAKYRKAN (2)

Beskrivning

Hagakyrkan uppfördes åren 1856- 59 efter ritningar av arkitekten Adolf Wilhelm Edelsvärd, för de som bodde i "Hagorna och Masthugget". Kyrkan var till stor del finansierad av privata donationer. En av de frikostigaste bidragsgivarna var grosshandlaren David Carnegie d y (1813-1890). Förutom pengar skänkte han också ritningar, vilka införskaffats från "Society for Promoting the Enlargement, Building and Repairing of Churches and Chapels in England and Wales". Typritningarna bearbetades sedan av Edelsvärd. Hagakyrkan blev den engelskinspirerade nygotiska kyrkoarkitekturens genombrott i Sverige, och rönte på sin tid stor uppmärksamhet. Till en början var den annexkyrka till Domkyrkan, men blev församlingskyrka 1883 med egen kyrkoherde. Haga församling omfattade då större delen av Haga och Annedal. Församling växte snabbt och kring sekelskiftet började kyrkan bli alltför liten i förhållande till församlingens storlek och man diskuterade att bygga ytterligare en kyrka i församlingen - Annedalskyrkan. Arkitekten Edelsvärd ansvarade för Hagakyrkans projektering och byggande. Byggmästare var Joachim Dähn (1824-1894). Hagakyrkan uppfördes i material som vid denna tid var ovanliga för kyrkobyggnader i Sverige. Kolonner tillverkades av tackjärn, tak lades av engelsk skiffer och till fasaderna importerades gult hårdbränt Flensburgstegel. Från Skottland hämtades färdighuggen sandsten. Edelsvärd utformade varje inredningsdetalj i kyrkorummet i nygotisk stil. Till sin hjälp hade han den nyblivne arkitekten Adrian Crispin Peterson (1835-1912). Kyrkans inredning tillverkades av snickaremästare August Bark (1818-1879). Måleriarbetena utfördes av målarmästarna Ahlin och Strandman och för träskulpturarbeten svarade bildhuggaren Carl Ahlborn (1819-1896). Kyrkan rymde nära 900 personer i den fasta bänkinredningen och 230 i lösa bänkar. Omkring en tredjedel, varav samtliga lösa bänkar, var s k friplatser som inte var förhyrda utan öppna för allmänheten. FÖRÄNDRINGAR PÅ 1800-TALET Korfönstren var avsedda att prydas med glasmålningar. Till kyrkans 25-årsjubileum år 1884 insattes i det mittersta korfönstret en glasmålning föreställande Kristi uppståndelse, efter ritningar av konstnären Reinhold Callmander (1840-1922) hos P G Heinesdorffs konstfabrik i Berlin. Även dopfunten och altarets träkrucifux anskaffades detta år. Kyrkan ommålades invändigt år 1894 efter förslag av Adrian C Peterson. Vita murar och pelare och snickerier i "tonfärger" - grått, gult och brunt. Samma år införskaffades ett nytt altarbord. Altaret ritades av Carl Fahlström. HAGAKYRKAN UNDER 1900-TALET Redan 1901 installerades elektrisk belysning i Hagakyrkan. Nya ljuskronor uppsattes i mittskeppet och den tidigare armaturen byggdes om för elljus. 1908 ersattes den trasiga skifferklädseln på sidoskeppens tak med kopparplåt. Dekorering av kyrkorummet 1904 ommålades samtliga kyrkbänkar "i ek". Sommaren 1914 ommålades hela kyrkorummet. Arkadbågarna försågs med dekorationsmålningar efter förslag av konstnären Albert Eldh (1878-1955). Övre delen av väggen bibehölls vit medan pelarna möjligen målades i grönaktig marmorfärg. Korvalvet försågs med en målning av Albert Eldh. Koret i övrigt målades i mörkare färger. Glasmålningen i korets mittfönster från 1884 ersattes år 1924. Kristusbilden hade med tiden blivit "alldeles förvanskad" med nästan helt urblekta färger. Den nya glasmålningen utfördes av Stockholms glasmåleri efter en skiss av Albert Eldh. På ömse sidor om mittfönstret insattes 1934 till kyrkans 75-årsjubileum ytterligare två glasmålningar och året därpå fick man de två återstående. Målningarna gjordes efter förslag av Albert Eldh hos Stockholms Glasmåleri, Neuman & Vogel. Större renoveringar och ombyggnader År 1926 åtgärdades en betydande sättningsskada vid norra sidoingången i tvärskeppet. Delar av väggen ommurades och grunden omlades. Kalkstenstrapporna vid norra och västra entrén ersattes av nya trappor av granit. En större reparation av Hagakyrkans torn utfördes 1931. Det skadade teglet ersattes av starkt cementbruk i håligheterna. För att få fäste för plåten kläddes tornspiran med bräder, tjärstrukna på undersidan, som bekläddes med takpapp. Den gamla takplåten återanvändes till stora delar, men med ny falsning. Den nuvarande sakristian byggdes 1956-57 efter ritningar av Göteborgsarkitekten Sigfrid Ericson. Fönstren i sidoskeppet igenmurades och en dörröppning togs upp mellan sakristian och kyrkorummet. En omfattande restaurering av Hagakyrkan efter förslag av Sven Brolid genomfördes 1969-71. Kyrkorummets ursprungliga färgsättning återställs, schablonmålningarna övermålas. Korpartiet byggs om och bänkinredningen gjordes bekvämare. Golvytorna förnyades. Nya specialritade armaturer installerades i kyrkorummet. Utvändiga underhålls- och reparationsarbeten genomfördes. I början av 1990-talet omlades hela koppartaket på korsarmarna. Arbetet utfördes av Fjellmans plåtslageri. Invändiga putsskador reparerades liksom skadade tegelytor. En grundförstärkning under norra korsarmen med järnpålar utfördes 1992. En större ombyggnad i syfte att modernisera kyrkorummet genomförs 2003 efter ritningar av Roni Wallin, DEFYRA Arkitekter AB. Koret utvidgades kraftigt genom att de främre bänkkvarteren togs bort och golvet höjdes två steg över långhusets nivå. Handikappramper byggs för att överbryggar nivåskillnaden. Predikstolen sänktes och kyrkorummet kompletteras med ett flyttbart altare. Sakristians dörr i koret flyttas någon meter väster ut. De två bakre bänkarna liksom bänkarna i korsarmarna togs bort och södra korsarmen avskiljs som samlingsrum genom en glasad vägg. Norra korsarmen avskärmas för att dölja befintligt WC samt pentry och förråd. Väggarna mot kyrkorummet utgörs av glas indelat i stora rutor i en stålkonstruktion. Orgelombyggnad 1911-12 byggdes hela orgeln om efter dåtidens moderna principer. Arbetet utfördes av orgelbyggaren J Magnusson i Göteborg. Den gamla mekaniken ersattes av rörpneumatik med ett fristående spelbord. Orgelfasaden och större delen av det gamla pipmaterialet bibehölls. Under 1940-talet omkonstruerades orgeln för elektropneumatik. Den försågs med ytterliggare stämmor och ett nytt spelbord. Hagakyrkan försågs med ytterligare en orgel vintern 1991-92. Orgeln, som placerades på norra tvärskeppsläktaren, är ett verk av orgelbyggaren John Brombaugh, USA. Den är byggd som en nordtysk barockorgel med förebilder från tidigt 1600-tal. Våren 2002 påbörjades en restaurering av Hagakyrkans huvudorgel. Orgeln skulle återgå till 1861 års skick med ursprunglig verksuppställning och disposition. Det ursprungliga mekaniska systemet med kägellådor återställdes. Ett program upprättades av orgelkonsulten Jan H Börjesson. Som leverantör anlitades Åkerman & Lund Orgelbyggeri AB i Knivsta. Försti. Övrigt Kyrkans första tornur uppsattes 1860 och levererades från fabrikör A W Wictorin i Lidköping. 1913 byttes tornuret som fick helautomatisk uppdragning1965. Tornuret är tillverkat av F W Thornberg i Stockholm. Dess slagklockor ersattes 1882 av de befintliga, gjutna vid Göteborgs Mek. Verkstad.