Beskrivning
Kvarteret Annexet var under medeltiden beläget i stadens kärna och med största sannolikhet tättbebyggt med höga stenhus, varav flera ännu är delvis bevarade. Genom kvarteret löpte två numera igensatta gränder. De medeltida strukturerna har efterhand försvunnit i och med att gränderna lagts igen och ny bebyggelse tillkommit under århundraden. Annexet 3 har varit en större gård med åtskilliga hus, av vilka det större medeltida stenhuset utmed Mellangatan finns bevarat. Här försvann gårdshusen i och med att hela ytan som idag är Rådhusplan skänktes av dåvarande ägare till staden för inrättandet av en allmän plats. Idag präglas kvarteret starkt av den kommunala verksamhet som flyttade in på 1970-talet, då byggnaderna i kvarteret sammanlänkades med bebyggelsen på fastigheterna Rådhuset 6 och 7 till ett stort byggnadskomplex. Kraven på utrymme ledde till rivning av äldre hus. På dess plats uppfördes byggnader som var avsedda att vara anpassade till den äldre miljön, men samtidigt tillgodose modern standard. Byggnaderna i kvarteret utgör en del av de storskaliga institutionsbyggnader som från slutet av 1800-talet började uppföras kring Rådhusplan och Läroverksplan. ANNEXET 3 - Annexet 3 är en före detta borgargård, som numera nyttjas som kontorsfastighet. Den är belägen i den nordvästra delen av kvarteret, väster om Rådhusplan, gränsande till Mellangatan. Under medeltiden utgjorde marken för Annexet 3 och Rådhusplan ett separat kvarter. På fastigheten Annexet 3 fanns två sammanbyggda medeltida stenhuslängor som låg i öst-västlig riktning. Av dessa två byggnader är den norra bevarad i fyra plan ut mot Mellangatan. Sammanbyggt med denna byggnads södra sida finns ett fragmentariskt bevarat stenhus i nära tre våningar. Åt norr är huset sammanbyggt med ett gatuvalv i plan tre, vilket sammanlänkar huset med Rådhuset 6 norrut. Att kvarteret varit tättbebyggt under medeltiden vittnar spåren av åtta medeltida stenhus på Rådhusplan om. På 1697 års karta utgör Annexet 3 och Rådhusplan en större tomtenhet. Vid denna tid nämns stenhuset med valvet över gatan. 1816 skänktes det område som utgör Rådhusplan till staden av dr J. Ph. Laurin, för anläggandet av en allmän plats. Annexet 3 fick då sin nuvarande sträckning där byggnadskomplexet upptar nästan hela fastigheten, med undantag av en mindre och muromgärdad ljusgård åt sydväst. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0
.png)
