Beskrivning
KVARTERET KILEN - Kvarteret Kilen är triangulärt till formen och placerat i den södra delen av Visby innerstads stadskärna. Det gränsar till Kilgränd i väster, Kronstallgränd i nordost samt Mellangatan i sydost. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde Kilen Strandrotens andra kvarter med tomterna 30-32. Under medeltiden delades kvarteret i tre delar av två gränder. I vilken utsträckning kvarteret varit bebyggt under denna tid är inte känt, dock är det troligt att bebyggelsen legat tätt. Ännu kvarstår ett praktfullt stenhus från 1300- eller 1400-talet i sin helhet på Kilen 2. Rester efter flera andra medeltida byggnader har påträffats i kvarteret. Ännu under mitten av 1600-talet hade kvarteret samma uppdelning som under medeltiden och var till stor del bebyggd med trähus enligt Meyers karta från 1646. Söder om kvarteret låg obebyggda områden, åkermarker och Visborgs slottsområde. På Schilders karta från 1697 hade kvarterets södra delar sammanslagits till ett eget kvarter som benämndes "Kijlen" och den södra gränden hade lagts igen. Vid den här tiden hade området indelats i fem tomter. Någon gång mellan 1697-1750 blev även den norra gränden tomtmark och kvarteret fick den nuvarande avgränsningen. Vid slutet av 1800-talet slogs tomterna samman och kvarterets nuvarande tre fastigheter fick de tomtgränser de har idag. Den mellersta fastigheten, Kilen 2, har under de senaste århundradena haft en befolkning bestående av borgare och handelsmän, medan de övriga tomterna även i viss utsträckning bebotts av hantverkare och sjömän. Kilen 1 utgörs idag av en parkeringsyta utan bebyggelse, medan de två andra fastigheternas byggnader bevarats i högre grad. Kilen 2 ägs idag av en bostadsrättsförening och har ännu borgarmiljön bevarad, dels med det medeltida stenhuset och dels med en stenbyggnad från 1700-talet. Kilen 3 är ännu en god representant på en välbevarad bebyggelse och gårdsmiljö från 1700-talets andra hälft. KILEN 2 - Fastigheten Kilen 2 utgör större delen av kvarterets norra hälft och gränsar till Kilgränd i väster, Kronstallgränd i nordost samt Mellangatan i sydväst. Under medeltiden och fram till 1700-talets mitt utgjorde den nuvarande fastigheten, tillsammans med Kilen 1, ett avskilt kvarter. På tomten fanns åtminstone fyra medeltida stenhus. Ett av dessa är det så kallade "Kronstallet", eller "Bachérska huset", som uppfördes under 1300- eller 1400-talet och är placerat med den västra gaveln snett ut mot Kilgränd. I "Gamla mejeriet", från 1700-talet, finns medeltida murverk bevarat. Denna byggnad är sammanlänkad med Kronstallets östra gavel och belägen något indragen från Mellangatan. I fastighetens nordöstra hörn har en medeltida källartrapphals till ett stenhus påträffats, och söder om "Gamla mejeriet" längs Mellangatan har ytterligare medeltida stenhusrester, samt en vattenbrunn framkommit. På 1646 års karta finns endast det medeltida stenhuset mot Kilgränd utritat, trots att medeltida murverk även finns bevarat i 1700-talshuset vid Mellangatan. Enligt kartan från 1697 omfattade fastigheten två tomter, på vars mark det dels stod ett grundmurat stenhus med tillhörande stall och lada, och dels ett trähus. I 1785 års husklassifikation anges tomten omfatta ett stenhus med tegeltak, ett nyare stenhus med tegeltak, ett fähus av trä med tegeltak, ett vagnshus av trä med brädtak, samt små hus i trä med brädtak. Tomten var därmed fullt bebyggd. Under 1800-talets slut fick fastigheten de tomtgränser den har idag. Idag omfattar fastigheten fyra boningshus. Förutom de två nämnda kvarstående medeltida stenhusen, finns idag ytterligare två bostadshus som uppfördes 1949. De är placerade med långsidan längs Mellangatan, på var sida om och sammanbyggda med 1700-talshuset. Fastigheten avgränsas i öster av de tre bostadshusens långsidor och mot söder, väster och norr av höga kalkstensmurar. Det äldsta huset, med gaveln ut mot Kilgränd, delar fastigheten i två separata trädgårdar. Det södra av de två yngre husen har en utbyggnad som förbinder det med 1700-talsbyggnaden. Utbyggnaden utgörs av en valvformad portik som leder in till den södra gården. Portiken upplevs som en fortsättning på Trappgränds riktning och den tidigare gränd som låg här fram till 1700-talet. Den norra gården nås via Kronstallgränd eller genom husen. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0
