ÅBY SÄTERI

Beskrivning

Åby omnämns redan 1307. Efter att ha ägts av olika stormän blev gården 1631 kronogods men såldes 1648 till översten Johan Fricks, som 1655 fick säterirättigheter. Sex år senare sålde Fricks gården till den kraftfulla fru Margareta Huitfeldt och Åby blev därmed en av huvudgårdarna i det av henne skapade stora godskomplexet. Fru Margareta testamenterade efter sin son Ifver Dyres död 1663 sina egendomar till en stipendieinrättning vid Göteborgs gymnasium, vars avkastning skulle bekosta studierna för begåvade men medellösa ynglingar från Bohuslän. Under de närmaste tre århundradena sköttes godset av arrendatorer. År 1975 förvärvades gården av Hushållningssällskapet som här driver rationellt jordbruk. I samband med övertagandet revs stallet, ladugården och flera äldre gårdsbyggnader. Den nuvarande gårdsanläggningen påbörjades 1727 sedan dess föregångare eldhärjats. Huvudbyggnaden och de två flyglarna, belägen på en höjd, är timrade i en våning, locklistpanelade och har brutna tegeltak, huvudbyggnaden med valmade gavelspetsar. Huvudbyggnaden är avfärgad i gult och flyglarna i vitt. Till gårdsanläggningen hör flera ekonomibyggnader, däribland en stor lada - möjligen med byggnadsdelar från 1600-talet - och ett magasin, ett lusthus samt två äldre arbetarbostäder, de flesta rödfärgade träbyggnader med 1800-talskaraktär. Gårdsbebyggelsen vid Åbyfjordens dalgång bildar en betydelsefull kulturhistorisk miljö i det på stora sätesgårdar fattiga Bohuslän. Gårdens långa historia och många för bygdens utveckling betydelsefulla ägare gör den till en viktig del av det bohuslänska kulturarvet. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 Under kapten Nycanders tid (1856-1903) gjordes en renovering/ombyggnad av huvudbyggnaden och flyglarna. Åby Säteri, kulturhistorisk dokumentation 1980