Beskrivning
Vid 1880-talets slut växte invånarantalet snabbt i Adolf Fredriks församling. En ny kyrka behövdes, framför allt i Vasastaden där det ännu inte fanns någon. Församlingen fick en kyrkotomt 1896, kvarteret Syrenen i Vasastaden, i utbyte mot de delar staden avstyckade från Adolf Fredriks kyrkogård för att bredda Sveavägen. Redan kring mitten av 1800-talet hade diskussioner om delning av innerstadens församlingar förts. Det kom att dröja till 1906 innan en tredelning av Adolf Fredriks församling genomfördes. Ur moderförsamlingen bildades Gustav Vasa och S:t Matteus församlingar. I den sistnämnda församlingen låg sedan 1903 Matteuskapellet. Kvarteret Syrenen ligger mellan två esplanader, Karlbergsvägen och Odengatan, vilket krävde en monumental byggnad. Två arkitekter hade tidigare lagt fram förslag till en kyrkobyggnad och många diskussioner förts i församlingen när Agi Lindegren fick uppdraget 1901. Kyrkoherden Elis Daniel Heüman, som aktivt drev kyrkobyggnadsfrågan, ifrågasatte Lindegrens förslag. Heüman prioriterade en kyrkobyggnads praktiska funktioner såsom rymlighet, akustik och dessutom ett lågt pris. Enligt kyrkoherden satte Lindegren det estetiska uttrycket i första rummet. De två byggnadsförslag Heüman förespråkade hade till stor del uppfyllt den tyska kyrkobyggnadsrörelsens ideal där Ordets och Sakramentens lika värde markerades. Lindegrens förslag till kyrka, som till sist antogs, hade till skillnad från Heümans evangeliska ideal en romersk-katolsk kyrkas former som förebild. Kyrkorådets beslut påverkades av det stöd Lindegrens förslag fått vid ett särskilt möte där intresserade församlingsbor deltog. Innan kyrkan började byggas omarbetades ritningarna ännu en gång. Lindegren rättade sig efter de krav Överintendentsämbetet ställde, vilket bl a innebar att hela volymen minskades, portalerna blev mer dominerande och pilastrarna högre i fasaden. Kyrkorådets sakkunniga arkitekter ansåg, då de granskade Lindegrens slutgiltiga ritningar,att platsens förutsättningar gjorde valet av planform, en centralkyrka, naturligt. Stadens krav på att lämna förgårdar framför kyrkan talade också för denna form enligt de sakkunniga. Lindegrens förebild för Gustaf Vasa kyrka anses vara Filippo Juvaras klosterkyrka La Superga utanför Turin i Italien. Arkitekten hade gjort studieresor i Europa och Italien och var också bekant med de äldre kyrkor i Stockholm, som t ex Adolf Fredriks kyrka, som även de haft La Superga som förebild. I Lindegrens tidiga förslag fanns förutom kupolen även klocktorn lika de La Superga har. På grund av besvärliga grundförhållanden kom Gustaf Vasa kyrkas grundkonstruktion att bli mycket djup och källaren fick stora utrymmen med bl a ett begravningskapell. Delar av källaren byggdes om och 1924 invigdes det första kolumbariet. Ritningarna var gjorda av kyrkvärden och ingenjören Gustaf Sällström och arkitekten Gustaf Lindgren (18631930) och rymde då cirka 1 100 nischer. I dag, efter utvidgningar av kolumbariet åtskilliga gånger, finns här cirka 7 500 nischer med plats för närmare 35 000 urnor. Det är Sveriges största kolumbariu
