FÖRLÄGGARGÅRDEN SALGUTSERED

Beskrivning

Gården är känd sedan 1500-talet och var då frälsehemman. Under 1830-talet blev den förläggargård. Huvudbyggnaden uppfördes 1834. Husen är byggda av timmer i två respektive en och en halv våning och klädda med locklistpanel samt har tegeltäckta sadeltak. Huvudbyggnaden har dekorativa detaljer i tandsnittsornamentik. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Gården byggdes 1834 av vävnadsförläggare Anders Andersson. Förlagsverksamheten upphörde på 1880-talet. Manbyggnaden flankeras av två likformiga flygelbyggnader, av vilka den ena inrymde magasin, bakstuga och drängstuga, medan den andra var förläggarbod med trälämmar framför fönstrens insidor och disk innan för dörren. I manbyggnadens bottenvåning inrymdes ursprungligen förläggarkontoret med skrivpulpet och granboden där väverskorna hämtade garn och avlämnade den färdiga väven.Till anläggningen hörde ursprungligen en ladugård och lada som hade uppförts på 1960-talet, vilka senare revs. KÄLLA: Lena Endersson-Palmqvist; Decentraliserad textilindustri-förlagssystemets utveckling i Marks härad under senare delen av 1800-talet. 1979/80Gården är känd sedan 1500-talet och var då frälsehemman. Under 1830-talet blev den förläggargård. Huvudbyggnaden uppfördes 1834. Husen är byggda av timmer i två respektive en och en halv våning och klädda med locklistpanel samt har tegeltäckta sadeltak. Huvudbyggnaden har dekorativa detaljer i tandsnittsornamentik. KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3 Gården byggdes 1834 av vävnadsförläggare Anders Andersson. Förlagsverksamheten upphörde på 1880-talet. Manbyggnaden flankeras av två likformiga flygelbyggnader, av vilka den ena inrymde magasin, bakstuga och drängstuga, medan den andra var förläggarbod med trälämmar framför fönstrens insidor och disk innan för dörren. I manbyggnadens bottenvåning inrymdes ursprungligen förläggarkontoret med skrivpulpet och granboden där väverskorna hämtade garn och avlämnade den färdiga väven.Till anläggningen hörde ursprungligen en ladugård och lada som hade uppförts på 1960-talet, vilka senare revs. KÄLLA: Lena Endersson-Palmqvist; Decentraliserad textilindustri-förlagssystemets utveckling i Marks härad under senare delen av 1800-talet. 1979/80