Stora torget och rådhuset

Beskrivning

Norrtäljes gator har vuxit fram utifrån de medeltida gränderna, som slingrade sig kors och tvärs genom staden. Stora torget, från början kallat Nya torget, har därför en asymmetrisk form. Många andra svenska 1600-talsstäder har istället en rutmönstrad stadsplan med kyrka och rådhus vid samma torg.  Stadens första rådstuga brändes vid rysshärjningarna 1719, och ett nytt rådhus med tillhörande krog stod färdigt omkring 1730 . Redan vid slutet av seklet var rådhuset i dåligt skick. Resenären Mårten Sturtzenbecker skrev 1785:  "NORRTELGA, en liten stad, som förtjänte min uppmärksamhet genom sina trähus… Rådhuset vid torget, ett ibland de gamlaste trähus, tror jag, som Riket kan uppvisa, med tillhöriga stöttor åt torget som gjorde en vacker och ålderdomens vördnad värdig prospect." Eftersom man tydligen var tvungen att stötta rådhusets väggar, byggdes det om 1792. Sedan dess har få ändringar skett av exteriören. I rådhuset hade borgmästaren sitt kontor fram till 1891, då det nya rådhuset vid Lilla torget var klart. (Se skylt nummer 4, Stadshotellet)  Ingången kröns av stadens vapen, som enligt Gustav II Adolf skulle vara ett upprest ankare, där klorna vetter uppåt och stocken nedåt.   Rådhuset inrymde ursprungligen stadens förvaltning, rådhuskällare och vaktstuga. En trappa upp ligger idag kommunens representationsvåning och ett vigselrum.