Norrtälje kyrka

Beskrivning

Vid första hälften av 1600-talet bildade de tre byarna Backa, Tälje och Näset en fiske- och handelsplats vid Norrtäljeåns mynning. Tidigare hade man tillhört Frötuna församling men när orten fick stadsrättigheter gjordes den till en egen församling och man började bygga en träkyrka, Kyrkans exakta tillkomsttid kan inte fastställas exakt eftersom byggnaden tillsammans med nästan all dokumentation, blev lågornas rov den 19 augusti, 1719, då större delen av Norrtälje brändes ned av ryska trupper under rysshärjningarna. Men man vet dock att en klockstapel färdigställdes 1634 i hörnet av dagens Kyrkogata och Grönlandsgatan. och att arbetet med kyrkan då måste ha varit igång. Kyrkan fick namnet ”Mariakyrkan” efter Maria Eleonora av Brandenburg som var drottning till Gustav II Adolf. Det var en enskeppig korskyrka med absid i öster. Torn saknades och bredvid kyrkan fanns en stor klockstapel med öppen konstruktion. Troligen var kyrkan byggd av trä. I södra korsarmen fanns en ingång och i kyrkogårdsmuren, mitt för ingången, fanns en stiglucka. Södra korsarmen var fullt utnyttjad till bänkutrymme. I norra korsarmen var troligen sakristian inhyst och även här fanns bänkar. Enligt räkenskaperna sattes ett nytt kors upp på tornet 1705 och 1707 tillkom en ny huv. Efter att ryssarna bränt ner större delen av Norrtälje och utplånat Mariakyrkan började man att rådslå om att uppföra en ersättare för den. Ekonomin var dålig efter stadsbranden men man beslöt ändå att bygga upp kyrkan, men denna gång av sten, på samma plats som den tidigare stått. 1724 lades så grunden och under början av 1725 restes väggarna. Året därpå förankrades väggarna, fönsterbågar anskaffades och taktegel levererades. Senhösten 1726 bedömdes kyrkan vara så pass färdig att den kunde börjas tas i bruk och vid jultiden samma år ägde så invigningen rum. Den återuppbyggda kyrkan var dock låg och hade ett oansenligt torn som knappt höjde sig över tegeltaket. Ganska tidigt bedömdes taket vara i dåligt skick, men på grund av skral ekonomi fick ombyggnader senareläggas. Det låga tornet höjdes och fick dagens utseende 1854 efter ritningar av arkitekten J F Åhbom. Vid södra sidan fanns även ett vapenhus som revs 1855. År 1899 upptogs de nuvarande stora fönstren. Då uppfördes även en ny sakristia, vilken dock byggdes om 1969 under den stora renovering som gett kyrkan det utseende som vi kan se idag. Vid den grundförstärkning som gjordes i samband med upprustningen vid sent 60-tal så fann man förkolnat trä i jorden-resterna av den en gång nerbrända Mariakyrkan. Längst ner i kyrkorummet hittar vi kyrkkistan som finns med i inventarieförteckningen och tros vara den kista där fattigkassan förvarades under den gamla Mariakyrkans tid. Nere i kyrkorummet finns även två votivskepp tillverkade av Per Andersson Örn. De är daterade till 1736 respektive 1738. Altaret är murat av Roslagsgranit med en skiva av Ölandskalksten. Norrtälje kyrka sägs även ha varit den första kyrka i Sverige som fick elektriskt ljus. Det skedde 1902 då det till julen detta år installerades 202 klara lampor.